Rekordutdelning till ALS-forskningen

ALS-fonden är stolt att meddela en rekordutdelning till ALS-forskningen. Under 2025 har fem forskningsprojekt beviljats drygt 9 miljoner kronor i anslag fördelat över de kommande tre åren.

Under det gångna året tog ALS-fonden emot 25 ansökningar om forskningsanslag som tillsammans sökte cirka 45 miljoner kronor i finansiering. Efter granskning från stiftelsens vetenskapliga kommitté tilldelas fem forskningsprojekt anslag uppgående till 9,2 miljoner kronor.

Effektiv verksamhet med fokus på forskning

Vår verksamhet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. De säkerställer att era gåvor når fram dit de ska, utan oskäliga kostnader.

Under 2025 gick mer än 90% av ALS-fondens insamlade medel till ändamålet, varav cirka 97% till ALS-forskning och resten till att sprida information om sjukdomen.

Vi är oerhört tacksamma det stöd vi fått från tusentals personer under året och vi förstår att ert förtroende är något som vi ständigt måste förtjäna.

Beviljade forskningsanslag 2025

Caroline Ingre, Karolinska Institutet, 3 000 000 kronor över tre år

Projektet bygger på ALSrisc-kohorten, en omfattande forskningsstudie med hundratals ALS-patienter och friska kontroller från Stockholmsregionen. Genom att kombinera tre metoder - genetisk analys via helgenomsekvensering, proteomik (analys av proteiner i blod) och avancerad hjärnavbildning med magnetresonanstomografi - undersöks varför ALS drabbar patienter så olika. Målet är att identifiera nya biomarkörer som kan användas för tidigare diagnostik, bättre prognosticering och mer individanpassad behandling. Projektet finansieras genom ett treårigt samarbete mellan ALS-fonden och Fastighetssnabben.

Läs mer om samarbetet här

Peter M Andersen, Umeå universitet: 1 125 000 kronor över två år

Forskningsprogrammet syftar till att undersöka de biologiska mekanismerna bakom ALS, med fokus på hur felveckade FUS och SOD1-proteiner bildar prioner som kan sprida sig i nervsystemet. Forskningen kombinerar genetiska studier och biomarköranalys med målet att utveckla individanpassade precisionsbehandlingar. Gruppen i Umeå har bland annat bidragit till utvecklingen av Tofersen, den första genterapin mot SOD1-orsakad ALS som godkändes av europeiska läkemedelsmyndigheten 2024. För närvarande medverkar gruppen i Umeå i två andra genterapistudier inklusive en mot FUS-sjukdomsgenen.

Karin Forsberg, Umeå universitet: 1 687 500 kronor över tre år

Projektet studerar hur felveckade proteiner, framför allt SOD1, TDP43 och FUS, ansamlas och sprider sig i centrala nervsystemet vid alla former av ALS. Med hjälp av en unik biobank med över 10 000 blodprover och 160 vävnadsprover från ALS-patienter i Norden undersöks hur sjukdomen initieras och vilka mönster som bildas i hjärnan. Forskningen syftar till att identifiera nya biomarkörer och behandlingsmål, och gruppen deltar även i kliniska behandlingsstudier.

Anneli Ozanne, Göteborgs universitet: 1 687 500 kronor över tre år

Projektet syftar till att utveckla, testa och införa ett personcentrerat stöd för familjer där en förälder har ALS. Målet är att skapa ett långsiktigt stöd som minskar den belastning sjukdomen innebär för hela familjen, inklusive barn, ungdomar, unga vuxna, den sjuka föräldern och medföräldern. Idag saknas anpassat stöd för dessa familjer, trots att forskning visar att barn till svårt sjuka föräldrar löper ökad risk för psykisk ohälsa. I projektet deltar forskare från bland annat Uppsala universitet, Göteborgs universitet och Umeå universitet.

Nils Dennhag, Stockholms universitet: 1 687 500 kronor över tre år

Projektet undersöker om felaktig energiomsättning i motoriska nervceller och muskler kan vara en tidig orsak till ALS. Mitokondrier, cellernas energifabriker, har kopplats till sjukdomsförloppet, men den exakta rollen är oklar. Med hjälp av zebrafiskmodeller studeras hur kommunikationen mellan nervceller och muskler påverkas när energiförsörjningen sviktar. Om tidiga brister i energimetabolismen kan identifieras redan före symtomdebut kan detta öppna för nya behandlingsmöjligheter.