
Om sjukdomen ALS
ALS är en dödlig och obotlig sjukdom som angriper de motoriska nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen.
Lär dig mer om sjukdomen ALS och ta del av erfarenheter från experter och drabbade.
Amyotrofisk lateralskleros (förkortat ALS) är en neurologisk sjukdom som angriper en typ av nervceller som kallas motorneuron. Dessa nervceller finns både i hjärnbarken och i ryggmärgen, och deras huvudsakliga funktion är att styra våra muskler och kontrollera våra rörelser. Sjukdomen gör att motorneuronen bryts ner.
ALS är i dagsläget en obotlig sjukdom med dödlig utgång, och sjukvårdsinsatserna syftar främst till att förlänga livet och göra tiden som är kvar så bra som möjligt för patienten. De flesta som avlider i ALS gör det på grund av lunginflammation eller andningssvikt, eftersom sjukdomen med tiden slår ut andningsmuskulaturen.
ALS kan drabba vem som helst, när som helst, men de flesta som insjuknar är mellan 45 och 75 år. ALS tar olika former. Vid den vanligaste varianten i Sverige kommer symtomen smygande under flera års tid och personen lever i genomsnitt 2- 3 år efter diagnos.
Förekomsten av ALS ökar i Sverige och numera diagnosticeras 400 svenskar med ALS varje år. Således kämpar idag fler än 1 000 familjer i Sverige mot sjukdomen som för närvarande saknar effektiva behandlingar.

ALS är en dödlig och obotlig sjukdom som angriper de motoriska nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen.

Här samlar vi information som vi hoppas kan hjälpa dig att skapa så bra förutsättningar som möjligt att leva, trots sjukdomen.

Ta del av andras berättelser om livet med ALS. Vi hoppas att de kan ge stöd och inspiration, samt visa att livet fortsätter, trots sjukdomen.

ALS är en neurologisk sjukdom som angriper en typ av nervceller som kallas motorneuron. Dessa nervcellers huvudsakliga funktion är att styra våra muskler och kontrollera våra rörelser. Sjukdomen gör att motorneuronen bryts ner.

Palliativ vård fokuserar på att lindra symtom och höja livskvaliteten för patienten under den tid som finns kvar. Det är naturligt att känna oro inför slutet, men de flesta med ALS somnar in lugnt och stilla.

Ungefär hälften av ALS-patienter upplever någon form av förändring i beteende eller kognition. Oftast är symtomen lindriga, men ibland mycket tydliga.

Många som har haft ALS i släkten oroar sig för att själva drabbas. Det kan då vara möjligt att testa sig för ärftlighet, men det är ett svårt beslut som kräver noggranna avväganden.

Att leva med ALS innebär stora utmaningar, men livet tar inte slut vid en diagnos. Vilka strategier finns för att upprätthålla livskvaliteten vid ALS?

Att vara anhörig till en person med ALS kan medföra stora förändringar i livet och vara en tung roll att bära. Det finns stöd att hämta och strategier som underlättar för dig som är närstående.

Hur pratar man med sina barn om sin ALS? Vilka stöd finns för dig som är förälder och till dina barn? Hur kan man utforma vardagen med hänsyn till barnen?

Personlig assistans kan ge den som lever med ALS en fungerande vardag och möjlighet att leva ett självständigt liv.
Du är inte ensam

68-åriga Monica Dorado såg sin son, Jimi somna in framför sina ögon. Ändå går det inte att acceptera och förstå att han faktiskt är borta. – Jag har inte förstått det än, säger hon.

Zandra Fredrikssons pappa gick bort i ALS när hon var 16 år. Nu berättar hon om sorgen och att samtidigt orka gå i skolan. – Deras vardag flöt på som vanligt medan jag försökte hålla mig över vattenytan utan båt och åror, säger hon.

Monica Torstensdotter, 42, hade aldrig trott att hon skulle förlora sin pappa så tidigt i livet. Hon skriver om sorgen över att se någon dö i slowmotion och tacksamheten över att hinna säga allt.

Svensk-tyska forskare har för första gången lyckats identifiera genetiska förändringar som kan förklara varför sporadisk ALS uppstår. Upptäckten kan på sikt leda till nya behandlingsmöjligheter för patienter som tidigare saknat hopp om riktad terapi.

Nedanstående text är skriven av forskargruppen vid Umeå universitet. Den årliga internationella ALS-konferensen som arrangeras av Motor Neuron Disease Association, för både patienter, sjukvårdspersonal och forskare, har hållits i San Diego, Kalifornien 4-7 december 2025. Delar av vår forskargrupp från Umeå deltog och det var även en bra uppslutning från övriga nordiska länder, med både patientdeltagande och forskare från Island och Norge samt föreläsare från Danmark. Efter en dygnslång flygresa från Norrland till södra Kalifornien möttes vi av en stark decembersol och en konferensanläggning vackert belägen vid Stilla havet.

Nya resultat från en omfattande klinisk prövning visar att en specifik antikropp kan ha förmågan att bromsa sjukdomsutvecklingen vid ALS. Resultaten indikerar positiva effekter både för patienter med ärftlig ALS och för den vanligare sporadiska formen.
Din gåva gör verklig skillnad i kampen mot ALS.
Denna webbplats använder funktionella cookies som är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera.