Genom att titta närmare på celler i hjärnans blodkärl vill forskaren Sebastian Lewandowski förstå deras roll vid ALS. Han är verksam vid Centrum för Molekylär Medicin på Karolinska Institutet i Stockholm, och hoppas att fynden ska kunna användas för prognoser och kanske även behandling.
Hon är en av landets ledande forskare om sjukdomen ALS (amyotrofisk lateralskleros). Och det började med ett forskningsanslag från ALS-fonden för tio år sedan. Här berättar hon om hur resan tog sin början i ett tomt rum, hur hon byggde upp ett omfattande patientregister och en biobank från ingenting, om utmaningarna längs vägen och om sin vinnande "guldfiskegenskap". Och hon kan inte nog betona hur avgörande det där första anslaget har varit för hennes forskning. Möt professor Caroline Ingre!
Lungläkaren Andreas Palm vid Akademiska sjukhuset i Uppsala forskar om ventilatorbehandling vid ALS. Genom att koppla ihop data från nationella register vill han och forskarkollegorna fördjupa kunskapen om behandlingens användning, nytta och variation över landet.
Taher Darreh-Shori vill hitta ett spårämne som kan göra att nervförändringar vid ALS syns i en PET-kameraundersökning. Han är forskare i klinisk geriatrik vid Karolinska Institutet, och ALS-fonden stöttar en av hans delstudier.
Hur är det att arbeta som personlig assistent till någon som har ALS? Vilket stöd kan man behöva för att ta sig an det krävande uppdraget – och stanna till slutet? Det vill Birgitta Jakobsson Larsson, sjuksköterska i neurologi samt lektor och forskare vid Uppsala universitet, ta reda på.
Angelica Nordin är ST-läkare inom klinisk genetik och forskare vid Umeå universitet. Hon leder ett forskningsprojekt som under året erhåller stöd från ALS-fonden (då Ulla-Carin Lindquists stiftelse för ALS-forskning).
Professor Eva Hedlund är specialist på neurodegeneration. Hennes forskargrupp fokuserar på mekanistisk ALS-forskning där man analyserar olika celltyper på djupet för att förstå mekanismer som leder till celldöd.
Anton Tjust är ST-läkare i klinisk neurofysiologi vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala och även associerad till Uppsala Universitet och Umeå Universitet genom sin forskning på ALS. Han leder ett forskningsprojekt som under året erhåller stöd från ALS-fonden (då Ulla-Carin Lindquists stiftelse för ALS-forskning).
Anneli Ozanne är fil. doktor i neurologi och docent i omvårdnad. Hon är kombinationsanställd som lektor vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet (GU) och universitetssjukhusöversjuksköterska vid neurosjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Karin Forsberg, neurolog och forskare vid Umeå universitet, arbetar både med patienter, men även med preklinisk forskning och i behandlingsstudier. En stor del av hennes forskning har varit fokuserad kring proteinet superoxid dismutas 1 (SOD1). SOD1 är ett viktigt enzym i kroppen som oftast har en förändrad, felaktigt veckad proteinstruktur hos patienter med ALS.
Arvin Behzadi, doktorand och läkare vid Umeå universitet, forskar på biomarkörer som kan användas vid diagnosticering av ALS. Tidig upptäckt av ALS hos patienter är viktigt, bland annat för att kunna sätta in rätt behandling i rätt tid.
Professor Robert A. Harris är expert inom immunoterapi och fokuserar på att utveckla behandlingar för neurodegenerativa sjukdomar som ALS, multipel skleros, Alzheimers och glioblastom.
Caroline Ingre är adjungerad lektor vid Karolinska institutet och leder en forskningsgrupp som forskar om Amyotrofisk lateralskleros (ALS). Deras forskning täcker in många aspekter av sjukdomen.
Denna webbplats använder funktionella cookies som är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera.
