ALS-fondens logotyp

Lär dig om ALS

Dygnet runt, över hela världen, pågår forskning som tar oss närmare effektiva behandlingar av ALS.

Amyotrofisk lateralskleros

Amyotrofisk lateralskleros (förkortat ALS) är en neurologisk sjukdom som angriper en typ av nervceller som kallas motorneuron. Dessa nervceller finns både i hjärnbarken och i ryggmärgen, och deras huvudsakliga funktion är att styra våra muskler och kontrollera våra rörelser. Sjukdomen gör att motorneuronen bryts ner.

ALS är i dagsläget en obotlig sjukdom med dödlig utgång, och sjukvårdsinsatserna syftar främst till att förlänga livet och göra tiden som är kvar så bra som möjligt för patienten. De flesta som avlider i ALS gör det på grund av lunginflammation eller andningssvikt, eftersom sjukdomen med tiden slår ut andningsmuskulaturen.

ALS kan drabba vem som helst, när som helst, men de flesta som insjuknar är mellan 45 och 75 år. ALS tar olika former. Vid den vanligaste varianten i Sverige kommer symtomen smygande under flera års tid och personen lever i genomsnitt 2- 3 år efter diagnos.

Förekomsten av ALS ökar i Sverige och numera diagnosticeras 400 svenskar med ALS varje år. Således kämpar idag fler än 1 000 familjer i Sverige mot sjukdomen som för närvarande saknar effektiva behandlingar.

svenskar diagnosticeras med ALS per år
400
av ALS-fallen saknar känd orsak
75%
med ALS har släktingar med sjukdomen
10 %

Medicinsk information

Vad är ALS?

ALS är en neurologisk sjukdom som angriper en typ av nervceller som kallas motorneuron. Dessa nervcellers huvudsakliga funktion är att styra våra muskler och kontrollera våra rörelser. Sjukdomen gör att motorneuronen bryts ner.

Läs mer
Stuga vid sjö.

Expertintervju

Palliativ vård i livets slutskede

Palliativ vård fokuserar på att lindra symtom och höja livskvaliteten för patienten under den tid som finns kvar. Det är naturligt att känna oro inför slutet, men de flesta med ALS somnar in lugnt och stilla.

Läs mer
Händer håller om varandra.

Medicinsk information

ALS påverkan på beteende och kognition

Ungefär hälften av ALS-patienter upplever någon form av förändring i beteende eller kognition. Oftast är symtomen lindriga, men ibland mycket tydliga.

Läs mer
Två kvinnor promenerar längs grusväg.

Expertintervju

Att testa sig för ärftlighet

Många som har haft ALS i släkten oroar sig för att själva drabbas. Det kan då vara möjligt att testa sig för ärftlighet, men det är ett svårt beslut som kräver noggranna avväganden.

Läs mer
Angelica Nordin

Vanliga frågor

Cookies

Denna webbplats använder funktionella cookies som är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera.