Genombrott för läkemedel mot FUS-ALS
Ett potentiellt läkemedel mot ALS orsakad av mutationer i genen FUS har gett positiva resultat i en fas 3-studie. Precisionsläkemedlet ulefnersen har visat sig kunna kraftigt fördröja sjukdomsutvecklingen.
– Resultatet är bättre än jag hade kunnat hoppas på. Det är nästan svart och vitt mellan placebo- och icke-placebopatienterna, säger Peter Andersen, professor vid Umeå universitet och överläkare i neurologi vid Norrlands universitetssjukhus.
Han och hans forskarteam vid Norrlands universitetssjukhus har medverkat i den internationella studie där ulefnersen har testats. Den har nu visat att läkemedlet ger en signifikant förbättring av både överlevnaden och funktionsnivå i vardagen efter 505 behandlingsdagar, jämfört med placebo.
– Normalt sett är det mycket få FUS-ALS patienter som lever till 505 dagar obehandlade. Även biomarkören neurofilament L, som är en markör för graden av skada på nervsystemet, förbättrades markant hos de patienter som fick behandlingen, säger Peter Andersen, och betonar att det är en bromsande behandling, inte ett botemedel mot FUS-ALS.
FUS-ALS orsakas av en mutation i genen FUS. Den kodar i sin tur för ett protein med samma namn, som i detta fall blir felaktigt och inte kan sköta sina uppgifter. Peter Andersen kallar FUS-proteinet för en ”kvalitetskontrollant” som ser till att funktioner i kroppens celler blir korrekta. FUS-ALS är oftast ärftlig, men även sporadisk ALS kan ha FUS-mutationer som uppstått ”de novo”. Det nya läkemedlet riktar in sig på minskad produktion av felaktiga FUS-proteiner.
Sjukdomsvarianten är sällsynt och utgör i Sverige cirka 1–2 procent av alla ALS-fall. FUS-ALS drabbar framför allt unga människor mellan 16 och 40 år och kan ha ett snabbt och aggressivt förlopp, förklarar Peter Andersen.
– Den går som en lavin eller en dominoeffekt ut i hela kroppen. Dessa personer kan också ha lite annorlunda symtom som kan göra det svårt att ställa diagnos i början av sjukdomsförloppet. Tyvärr fördröjer det ofta diagnosen vilket är ett problem: ju tidigare du kan påbörja en behandling, desto bättre effekt får den.
För att kunna utveckla ulefnersen var det viktigt att hitta fler patienter med FUS-ALS. Därför har Peter Andersen och hans kollegor sedan 2021 analyserat samtliga forskningsblodprover från ALS-patienter som de fått in via sitt nätverk av neurologer över hela Sverige. Att leta upp en sådan mutation är mycket kostsamt, och Peter Andersen riktar ett stort tack till ALS-fonden och andra finansiärer som gjort analyserna möjliga.
– Vi är också mycket tacksamma till de familjer i Sverige som valt att deras närståendes kroppar ska doneras till forskning. Det är ett väldigt känslosamt beslut, särskilt när det handlar om föräldrar som ska fatta beslut om sitt barn som har avlidit i juvenil ALS.
Att det nu finns ett potentiellt läkemedel mot FUS-ALS anser Peter Andersen är mycket hoppfullt, trots att det rör sig om en ovanlig sjukdomsvariant. Tillsammans med läkemedlet tofersen, som just börjat användas i Sverige mot ALS orsakat av en mutation i SOD1-genen, visar ulefnersen att fler genombrott är möjliga.
– Vi har alltså dokumenterad succé mot två helt olika typer av ALS med väldigt olika sjukdomsmekanismer, både neurologiskt och genetiskt. Det ger hopp om att vi i framtiden kan ta fram läkemedel som hjälper även vid andra former av ALS. Forskningen fortsätter på alla fronter.
Text: Linda Swartz