
ALS-fonden opens 2026 research funding round
The Swedish ALS Association is accepting applications for 2026 until August.

The Swedish ALS Association is accepting applications for 2026 until August.

Genom att titta närmare på celler i hjärnans blodkärl vill forskaren Sebastian Lewandowski förstå deras roll vid ALS. Han är verksam vid Centrum för Molekylär Medicin på Karolinska Institutet i Stockholm, och hoppas att fynden ska kunna användas för prognoser och kanske även behandling.

Hon är en av landets ledande forskare om sjukdomen ALS (amyotrofisk lateralskleros). Och det började med ett forskningsanslag från ALS-fonden för tio år sedan. Här berättar hon om hur resan tog sin början i ett tomt rum, hur hon byggde upp ett omfattande patientregister och en biobank från ingenting, om utmaningarna längs vägen och om sin vinnande "guldfiskegenskap". Och hon kan inte nog betona hur avgörande det där första anslaget har varit för hennes forskning. Möt professor Caroline Ingre!

En ny studie publicerad i Journal of Neurology i februari 2026 visar uppmuntrande resultat för patienter med ärftlig ALS orsakad av en mutation i SOD1-genen. Samtliga fyra patienter som behandlades med tofersen stabiliserades, och tre av dem förbättrades.

Lungläkaren Andreas Palm vid Akademiska sjukhuset i Uppsala forskar om ventilatorbehandling vid ALS. Genom att koppla ihop data från nationella register vill han och forskarkollegorna fördjupa kunskapen om behandlingens användning, nytta och variation över landet.

Taher Darreh-Shori vill hitta ett spårämne som kan göra att nervförändringar vid ALS syns i en PET-kameraundersökning. Han är forskare i klinisk geriatrik vid Karolinska Institutet, och ALS-fonden stöttar en av hans delstudier.
Denna webbplats använder funktionella cookies som är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera.