Så fungerar stödinsatser hos kommunen
Som ALS-sjuk har du rätt att ansöka om hjälp för att kunna leva ett så bra och självständigt liv som möjligt. Din kommun erbjuder stöd enligt LSS och SoL.
Varje kommun ansvarar att utreda dina behov och erbjuda det stöd och den service du behöver. Du har rätt till att vara delaktig i hur stödet utformas och när det genomförs.
När det gäller kommunalt stöd och hjälp är framför allt två lagar centrala. LSS – lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och SoL – socialtjänstlagen. Nedan kan du läsa mer om vad lagarna innebär och vilka olika stöd de erbjuder.
LSS – lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS består av tio insatser, men i den här texten tas bara de som är relevanta för ALS-sjuka upp.
1. Avlösarservice
Som anhörig bestämmer man själv hur mycket eller lite man vill hjälpa till hemma. Om man är väldigt delaktig kan så kallad avlösarservice avlasta. Det innebär att en person tillfälligt tar över omvårdnaden av dig.
– På så sätt kan man gå till frissan, träna eller bara få en stund för sig själv, säger Johanna Sernelin, LSS och SoL handläggare i Jönköpings kommun.
2. Bostad med särskild service
Som vuxen kan du ansöka om anpassat boende. Det finns tre olika former.
Anpassad bostad
Bostaden är till viss del är anpassad efter dina behov. Det finns ingen personal på plats men insatsen går att kombinera med andra stöd i LSS, till exempel personlig assistans.
Gruppbostad
En gruppbostad består av lägenheter runt en gemensam yta. Du bor i en egen lägenhet och kan umgås med de i gruppbostaden och personalen i det gemensamma utrymmet. Personal är på plats dygnet runt för stöttning och hjälp.
Servicebostad
Om du behöver visst stöd men ändå klarar en del själv kan en servicebostad passa. Då bor du själv i ett område med andra lägenheter som tillhör servicebostaden. Det finns personal dygnet runt och gemensamma utrymmen att umgås med andra boende och personal.
3. Daglig verksamhet
Det är bara lagkrav på dagliga verksamheter för de med intellektuellt funktionshinder och dem med förvärvad hjärnskada. Däremot erbjuder vissa kommuner insatsen ändå till dig över 16 men under 67 år som inte arbetar eller studerar.
Syftet med insatsen är att ha en meningsfull sysselsättning. Vad den innebär anpassas efter dina behov och önskemål.
4. Kontaktperson
En kontaktperson är ungefär som en kompis. Den kan du exempelvis umgås eller gå på bio med. Du får själv vara med och bestämma vem som ska vara din kontaktperson.
5. Korttidsvistelse
Det kan vara skönt med miljöombyte och avkoppling om du inte längre rör dig så mycket utanför hemmet. En korttidsvistelse innebär att få åka i väg och bo någon annanstans under ett par dygn eller en vecka per månad. Det kan vara till ett så kallat korttidshem.
6. Ledsagarservice
En ledsagare hjälper den dig till exempel att delta i fritidsaktiviteter och träffa dina vänner.
7. Personlig assistans
– Den största skillnaden mellan personlig assistans och hemtjänst är att man kan bli beviljad personliga assistenter dygnet runt, säger Johanna Sernelin.
Du kan ansöka om personlig assistans om du behöver hjälp med det som kallas för grundläggande behov. Det kan vara att äta, klä av och på dig eller kommunicera med andra. Personlig assistans kan du ansöka om både hos kommunen och Försäkringskassan.
Läs mer om hur det fungerar här
8. Rådgivning och personligt stöd
Regionen kan ge stöd och rådgivning i form av exempelvis en arbetsterapeut, logoped eller psykolog.
Vård för att behandla ALS omfattas inte av LSS.
SoL – socialtjänstlagen
Det som skiljer SoL från LSS är rätten till skäliga levnadsvillkor, till skillnad från LSS goda sådana. Om du inte kan ta hand om dina grundläggande behov själv, eller få hjälp att klara dem, har du rätt till stöd. SoL erbjuder stöd för att kunna försörja dig och klara vardagen.
SoL är en så kallad ramlag. Den innehåller riktlinjer för hur arbetet ska gå till men varje kommun får utforma och anpassa insatserna utifrån sina förutsättningar.
Lagen innefattar både ekonomiskt bistånd och olika former av vård- och behandlingsinsatser. Nedan listas de insatser som är relevanta för dig med ALS. Endast de som inte tidigare nämnts förklaras.
- Avlösarservice
- Bostad med särskild service
- Kontaktperson
- Korttidsvistelse
- Ledsagarservice
- Försörjningsstöd
Om du behöver ekonomiskt stöd för att försörja dig och din familj kan du ansöka om bistånd. Försörjningsstödet kan delas upp i två.
Ena delen regleras av riksnormen som avgör nivån på stödet. Riksnormen anger hur mycket pengar ett hushåll ska få för sina gemensamma kostnader. Det är till exempel mat, kläder och hygien.
Försörjningsstödets andra del består av normala kostnader för A-kassa, arbetsresor, boende, fackförening, hemförsäkring och hushållsel. Vad som anses normalt varierar beroende på bland annat var och hur du bor.
För att få försörjningsstöd måste du först gjort allt för att få dina behov tillgodosedda på annat sätt, exempelvis genom att använda sparpengar.
7. Hemtjänst
Hemtjänst består av service och personlig omvårdnad i ditt hem. Personalen kan hjälpa dig med exempelvis handling, städning och mathållning. Syftet med insatsen är att kunna bo kvar hemma.
Som tidigare nämnt skiljer sig hemtjänst från personlig assistans. Du behöver kunna klara dig själv mellan besöken.
– Hemtjänst bygger på punktinsatser. Personalen kommer, hjälper dig, de går och hjälper någon annan, säger Johanna Sernelin.
Stödet kostar olika mycket beroende på hur mycket hjälp du får men du behöver max betala 2 642 kronor i månaden. Maxkostnaden beräknas om årligen.
– Då spelar det ingen roll om man behöver hjälp 20 eller 100 timmar i månaden.
Om du har försörjningsstöd men saknar avgiftsutrymme behöver du inte betala för hemtjänst. Men om du bor med en partner som arbetar räknas även den inkomsten in i avgiftsutrymmet.
8. Trygghetslarm
Med ett trygghetslarm kan du kalla på hjälp dygnet runt om något skulle hända. Det kan vara att du ramlat eller känner dig otrygg. Trygghetslarmet består av en larmdosa och en larmknapp som du kan bära runt handleden eller som ett halsband. När du klickar på larmknappen kopplas du till Trygghetsjouren.
Larmet kostar 175 kronor i månaden hur mycket eller lite du än trycker.
Ansökan
Regionen ansvarar oftast för rådgivning och annat personligt stöd som arbetsterapeut och psykolog. Kommunen ansvarar för övrigt stöd. Däremot kan regionen och kommunen komma överens om att dela upp ansvaret på annat sätt. Kontakta din kommun för att få veta vad som gäller för dig.
När du gör en ansökan brukar kommunerna ha ansökningsblanketter för LSS och SoL. Du kan också själv skriva ett brev som du skickar in med önskat stöd.
– Om man är osäker på vilken hjälp man behöver kan man ringa kommunens växel och be om att få prata med en handläggare på funktionsstöd, säger Johanna Sernelin.
Du måste göra ansökan själv. Om du inte kan det kan din vårdnadshavare, goda man, förmyndare, förvaltare, framtidsfullmaktshavare eller ditt juridiska ombud företräda dig.
– Det kan vara bra om man har anhöriga som man kan upprätta en fullmakt åt innan man blir för dålig.
Om du redan får stöd från kommunen följs alltid beslutet upp innan det går ut. Men om du upplever att något inte fungerar och vill ha annat eller mer stöd kan du alltid skicka in en ny ansökan.
– Man behöver aldrig vänta till att ett beslut ska gå ut, säger Johanna.
Om kommunen beslutar att du ska få stöd görs en bedömning av dina behov. Bedömningen kan visa att du redan får den hjälp du behöver men dina önskemål ska väga tungt i beslutet.
Besluten ska vara skriftliga så att du kan överklaga om du inte skulle vara nöjd.
Om du är missnöjd
Du har rätt till att ompröva eller överklaga ett beslut du inte är nöjd med.
För att ompröva ditt beslut hör du av dig till din kommun eller region. Om det gäller personlig assistans ska du kontakta Försäkringskassan. De fattar beslut om assistansersättning enligt en annan lag, Socialförsäkringsbalken, SFB.
Vill du i stället överklaga kommunens eller Försäkringskassans beslut gör du det till förvaltningsrätten. Den fungerar som en domstol och kan skicka tillbaka ditt ärende till kommunen, regionen eller Försäkringskassan om den anser att du har rätt till stöd.
Oftast beslutar bara förvaltningsrätten om du har rätt till ett visst stöd eller inte. Den avgör inte i detalj hur stödet ska utformas.
Om du inte skulle vara nöjd med förvaltningsrättens beslut kan du överklaga det till kammarrätten. Kammarrättens beslut kan du i sin tur överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen.