Dygnet runt, över hela världen, pågår forskning som tar oss närmare effektiva behandlingar av ALS.
Idag finns ingen botande behandling av ALS. Det vill vi ändra på. Vårt mål är att färre ska insjukna i ALS, att forskarna finner ett botemedel och att personer som drabbas av ALS kan leva ett långt liv med god livskvalitet trots sjukdomen.
ALS är en allvarlig neurologisk sjukdom som gradvis bryter ner nervceller och leder till förlust av muskelkontroll. Fortfarande saknas effektiva behandlingar mot ALS. Fortsatt forskning är avgörande för att förstå mekanismerna bakom ALS och för att utveckla behandlingar som kan stoppa sjukdomens progression.
Forskning om ALS kan liknas vid ett stort och komplext pussel. Även om vi ännu inte ser hela motivet har flera delar av det klarnat. Över hela världen arbetar forskare dygnet runt för att förstå sjukdomen bättre, utveckla nya behandlingsstrategier och förbättra livskvaliteten för de som drabbas.
Svensk ALS-forskning håller hög kvalitet och sker i nära samverkan med internationella partners. Aldrig tidigare har det pågått så mycket forskning om ALS. Under de senaste fem åren har fler läkemedelsprövningar utförts i Sverige än någon tidigare femårsperiod. Faktum är att det under perioden har utförts fler läkemedelsprövningar i Sverige än i Danmark, Finland, Norge och Island tillsammans.
Vi under de senaste 20 åren finansierat ALS-forskning med närmare 60 miljoner kronor. Vi kommer fortsätta att samla in pengar till forskningen, så länge vi behövs. Det finns ingen tid att förlora.
ALS-forskare verksamma vid Umeå universitet. Foto: Mattias Persson.
Tack vare tusentals generösa givare har vi kunnat finansiera ALS-forskning med mer än 50 miljoner kronor sedan 2005.
ALS-fonden är en av de främsta finansiärerna av ALS-forskning i Sverige och stödjer forskning inom flera olika områden. Det rör sig om alltifrån grundforskning om sjukdomen till kliniska läkemedelsprövningar och forskning som syftar till att upprätthålla psykisk hälsa hos drabbade och deras familjer.
Våra forskningsanslag uppgår vanligtvis till 700 000 kronor per år och sträcker sig över 1 till 3 år. Alla ansökningar granskas noggrant av vår vetenskapliga kommitté, som säkerställer att endast de mest lovande och vetenskapligt starka projekten får finansiering.
För att säkerställa att anslagen används på ett ändamålsenligt sätt genomför mottagarna av anslagen en årlig vetenskaplig och ekonomisk återrapportering som granskas med stöd av en extern revisionsbyrå.
Utdelade forskningsanslagForskare berättar
“Jag känner mig hoppfull att all den fantastiska forskning som pågår runt om i världen kommer att leda till en ljusare framtid för ALS-patienter inom en överskådlig framtid.”
“Det har aldrig tidigare pågått så här många läkemedelsstudier. Något har hänt: det finns en ökad medvetenhet om ALS, ökade satsningar och globala samarbeten. Det känns som att upptäckterna inom forskningen kommer att gå snabbare.”
“Bara under den korta tiden jag arbetat inom forskningsområdet har mycket hänt. I Sverige pågår nu flera läkemedelsstudier.”
“Jag vet att vi kommer komma i mål och då kommer det vara för att vi alla har lagt pusslet tillsammans.”
“Vi befinner oss nu i intressanta tider där läkemedelsutveckling går allt snabbare och mer och mer blir fokuserad på precisionsmedicin. Därför är genetiska studier kring ALS nu viktigare än någonsin.”
“Det händer otroligt mycket inom ALS-forskningen nu! Det är hoppfulla tider och jag tror att vi inom kort kan vänta oss en explosion när det gäller nya behandlingar.”
Expertintervju
Vid kliniska forskningsstudier kan läkemedel testas på människor, vilket är avgörande för att förstå hur en ny behandling fungerar. Vad innebär studierna för patienten och hur gör man för att delta?
Läs mer
2024 blev ett rekordår för Ulla-Carin Lindquists stiftelse för ALS-forskning. Våra givare samlade in 7 miljoner kronor till den livsviktiga ALS-forskningen. Totalt beviljas 6,7 miljoner kronor i anslag till fem lovande forskningsprojekt.
Forskare vid Umeå universitet har tagit fram en ny metod för att mäta enzymet SOD1:s aktivitet i ryggmärgsvätska hos personer som drabbats av den neurologiska sjukdomen ALS. Denna metod kan i framtiden bidra till bättre individuellt anpassad dosering av genterapier, vilket i sin tur kan minska risken för biverkningar vid behandling av patienter med denna form av ALS.
Christoffer och Hans Rosén har sedan 2014 bedrivit ett forskningsprojekt som syftar till bättre förstå markörer som kan beskriva och mäta hjärnskada vid ALS.
Denna webbplats använder funktionella cookies som är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera.
