Läkemedelsstudier

Hur är egentligen en läkemedelsstudie utformad? Var genomförs studierna, vilka kan vara med och varför får inte alla delta? Karolina Palmbäck, som är forskningssjuksköterska på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm, reder ut frågorna.

Världen över pågår massor av forskning där målet är att hitta botande eller bromsande behandlingar mot ALS. För att lovande prekliniska forskningsresultat från laboratoriet eventuellt ska kunna komma hela vägen till fungerande läkemedel krävs det som kallas klinisk prövning eller läkemedelsstudie. Dessa studier genomförs på människor och syftar till att mäta effekten och säkerheten av nya behandlingar.

Läkemedelsstudier delas upp i tre faser

En klinisk prövning följer ett förutbestämt studieprotokoll och genomförs i tre faser, där varje fas har olika syften och mål.

Fas 1: fokus säkerhet

Här prövas substansen första gången på människa. Ett fåtal frivilliga friska personer eller personer med den aktuella sjukdomen deltar under noggrann medicinsk övervakning. Fokus ligger på säkerhet och effekt, för att se om läkemedlet tolereras av människor och för att få en aning om lämplig dos.

Fas 2: fokus säkerhet och dosering

Om allt har gått väl och efter förväntan i fas 1 inleds fas 2. Nu ges substansen till fler som har den sjukdom eller de symtom man önskar påverka. Fortsatt är säkerheten den viktigaste aspekten genom noggrann uppföljning av biverkningar. I den här fasen ska även dosstorleken bestämmas för bästa effekt.

Fas 3: fokus säkerhet och effekt

Här deltar ett större antal patienter och i regel under längre tid. Detta steg i studien vill svara på hur sjukdomen eller symtomen påverkas av substansen och vilka eventuella bieffekter som förekommer. Det är först under den tredje fasen som det med säkerhet går att avgöra om behandlingen har effekt. Den andra fasen, och ofta även den tredje, är placebokontrollerad. Det verksamma läkemedlets effekt jämförs då med placebo och deltagarna lottas till de två grupperna. Sådana studier kallas randomiserade. Studien är även dubbelblind, vilket innebär att varken deltagarna eller den personal som utför prövningen vet vem som får vilken substans.

Karolina Palmbäck:

– Fas 2-studier kan följas av det som kallas för open label, vilket betyder att den som genomgått den placebokontrollerade delen erbjuds att fortsätta i en förlängd öppen del av studien. Där erbjuds alla deltagare den aktiva substansen efter en viss tid. Jag tycker att det är en förutsättning, framför allt rent etiskt, när man jobbar med ALS där tiden är en stor faktor.

En lång process

Vägen från forskning till en godkänd behandling är lång och svårförutsägbar. Bakslag är vanliga och inträffar även när en substans har kommit långt i prövningarna. Efter ett potentiellt godkännande är det också viktigt att fortsätta följa patienterna för att få en tydligare bild av läkemedlets långsiktiga effekt och användbarhet i den kliniska vardagen. Denna uppföljning kallas ofta för Fas 4. Det kan ta upp till tio år eller mer att slutföra de tre faserna av en läkemedelsstudie. Tiden det tar att införa medicinen efter en framgångsrik Fas 3-studie varierar, men är normalt ett till två år.

Hur anmäler man intresse för att vara med i en läkemedelsstudie?

Den som är intresserad av att medverka i en studie som syftar till att ta fram ett nytt läkemedel kan börja med att prata med sin läkare. Hon eller han kan remittera patienten till någon av landets prövningsenheter där det bedrivs studier på ALS. Förutom på Karolinska Universitetssjukhuset, som samarbetar med Studieenheten Akademiskt specialistcentrum, finns dessa enheter på Norrlands universitetssjukhus i Umeå, Centralsjukhuset i Karlstad och Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Om man väljs ut för att delta i en studie betalar det beställande läkemedelsbolaget eventuella resor och hotellnätter. Vilken studie man passar in i är det som avgör vilken enhet man åker till. Den som under studiens gång får svårt att resa kan ofta fortsätta delta på distans.

– Hit till Karolinska Universitetssjukhuset kommer patienter från hela Sverige. Ungefär hälften bor någon annanstans än Stockholm. Här startade ALS-studier 2018 tillsammans med Karolinska Institutet och nu har vetskapen om det börjat sprida sig ordentligt. Vi får både intresseanmälningar och remisser via behandlade läkare. De fyra prövningsenheter som finns i landet skulle behöva bli fler, så att patienter slapp resa så långt.

Vilka patienter får delta i en studie?

Alla personer med en ALS-diagnos kan potentiellt vara med i en läkemedelsstudie, men vilka som passar in i enskilda studier varierar. Läkemedelsbolag eller forskare har olika kriterier för vem som kan inkluderas eller inte. Skälen till detta kan vara att en viss studie ska göras på likvärdiga patienter för att ge ett korrekt resultat eller att man månar om en patients säkerhet genom att inte testa substanser som kan påverka effekten av andra läkemedel. Några exempel på krav för att få delta:

• att man inte ska ha haft symtom längre än två år,
• att ens så kallade vitalkapacitet i lungfunktionen ska vara över en viss procentandel,
• att man inte ska ha eller ha haft andra sjukdomar.

– Vi måste följa de uppsatta kriterierna för varje studie även om de kan upplevas som hårda. Ofta blir patienter som inte passar in besvikna eftersom de verkligen vill hjälpa till. De kan även ha sett ett deltagande som en chans att prova en potentiellt verksam substans. Det vi märker är att ALS-sjuka är en enormt generös patientgrupp. I sin absolut svåraste tid i livet avsätter de ändå tid för läkemedelsstudier.

Hur kan jag bidra även om jag inte ingår i en studie?

Det finns flera andra sätt som en ALS-patient kan bidra till forskning och läkemedelsutveckling.

• Umeå Universitet och Norrlands Universitetssjukhus har tillsamman byggt upp Sveriges största biobank med prover som används för ALS-forskning. Även Karolinska Universitetssjukhuset har en biobank dit de av sjukhusets ALS-patienter som önskar detta kan bidra.
• Samtliga ALS-patienter i Sverige som har gett sitt samtycke ingår i det nationella kvalitetsregistret för ALS/motorneuronsjukdomar. Data i registret kan ligga till grund för forskningsprojekt. Kvalitetsregistret bidrar också till att visa på skillnader över landet i den vård som ges.

– Åttio procent av Sveriges patienter är med i kvalitetsregistret. Här i Stockholm frågar vi alla ALS-patienter om samtycke att vara med. Om din neurolog eller sjuksköterska inte har frågat om du vill ingå i registret, be om det själv – var proaktiv.

Tricals – stort samarbete för att lösa gåtan ALS

Det händer också att den akademiska forskningen, läkemedelsbolag och patientorganisationer går samman. Ett framstående exempel är Tricals, där 48 specialiserade ALS-center i 16 europeiska länder tillsammans arbetar för att hitta behandlingar och botemedel för alla olika typer av sjukdomen. I Sverige ingår Karolinska Institutet i Stockholm, Norrlands universitetssjukhus i Umeå och Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Även i detta stora projekt behövs forskningspengar från utomstående finansiärer, till exempel fonder och stiftelser. Ett av syftena med Tricals är att samordna och effektivisera forskningen. De som jobbar inom Tricals tränas regelbundet i att använda samma sätt att mäta och samma utfallsmått som kan jämföras. På så vis kan all data potentiellt komma till nytta i alla projekt.

– Även om ALS är en tung diagnos så är detta en mycket positiv tid att jobba med sjukdomen, för det händer så mycket. Det satsas på ALS-forskningen och på våra patienter. Nu finns det läkemedelsprövningar i Sverige som inte har funnits förut. Det är fantastiskt. Det känns otroligt meningsfullt för mig att jobba med ALS.