Svensk-tyska forskare har för första gången lyckats identifiera genetiska förändringar som kan förklara varför sporadisk ALS uppstår. Upptäckten kan på sikt leda till nya behandlingsmöjligheter för patienter som tidigare saknat hopp om riktad terapi.
Nedanstående text är skriven av forskargruppen vid Umeå universitet. Den årliga internationella ALS-konferensen som arrangeras av Motor Neuron Disease Association, för både patienter, sjukvårdspersonal och forskare, har hållits i San Diego, Kalifornien 4-7 december 2025. Delar av vår forskargrupp från Umeå deltog och det var även en bra uppslutning från övriga nordiska länder, med både patientdeltagande och forskare från Island och Norge samt föreläsare från Danmark. Efter en dygnslång flygresa från Norrland till södra Kalifornien möttes vi av en stark decembersol och en konferensanläggning vackert belägen vid Stilla havet.
Nya resultat från en omfattande klinisk prövning visar att en specifik antikropp kan ha förmågan att bromsa sjukdomsutvecklingen vid ALS. Resultaten indikerar positiva effekter både för patienter med ärftlig ALS och för den vanligare sporadiska formen.
Den 16 maj i år beslutade NT-rådet att de inte rekommenderar läkemedlet tofersen till patienter med ALS. Marko Veteläinen, 57 år, är en av de som hade kunnat hjälpas av behandlingen. – Det känns inte som att de bryr sig, säger han.
ALS-kvalitetsregistret är en del av Svenska neuroregister och samlar strukturerad information om patienter med ALS och andra motorneuronsjukdomar i Sverige. Syftet är att förbättra vården, bidra till nationell jämlikhet i vård och behandling samt att stödja forskning om ALS.
YTAN för unga nu startar en digital stödgrupp för ungdomar i högstadieålder (ca 13–16 år) som har en närstående med exempelvis ALS, Huntingtons sjukdom, Alzheimers eller annan neurodegenerativ diagnos.
Denna webbplats använder funktionella cookies som är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera.
