Läkare och forskare vid Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus bjuder in till en digital informationsträff om läget i Sverige beträffande det nya genterapiläkemedlet tofersen (Qualsody). Behandlingen är inriktat mot patienter med en sällsynt typ av ärftlig ALS förorsakad av mutationer i SOD1-genen.
Forskare vid Umeå universitet rapporterar om ett genombrott i ALS-forskningen. Med hjälp av en ny genterapimedicin, tofersen, har sjukdomsförloppet bromsats in hos en patient med en aggressiv form av ALS-sjukdom förorsakad av en mutation i SOD1-genen. Trots en initial överlevnadsprognos på 1,5 – 2 år kan personen fortfarande efter fyra år gå i trappor, resa sig från en stol, äta, tala och leva ett socialt aktivt liv.
ALS fortsätter att öka i Sverige och drygt 400 personer insjuknar varje år, visar en nypublicerad svensk studie. Resultaten pekar på behovet av mer forskning för att bättre förstå sjukdomens orsaker.
Kunskapen om ALS har ökat dramatiskt de senaste femton åren tack vare framsteg inom forskningen. Nu står nya behandlingar för dörren och för första gången testas möjligheten att hindra sjukdomen från att bryta ut hos friska anlagsbärare. Men vägen fram är inte spikrak och viktiga frågor återstår att besvara.
Under hösten 2023 inleder en nationell arbetsgrupp för ALS (Amyotrofisk lateralskleros) sitt arbete med målet att skapa en mer jämlik vård för patienter över hela landet.
I en upptäckt av forskare vid Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus har en unik typ av muskelfiber identifierats inom ögats muskler som visar resistens mot den neurodegenerativa sjukdomen ALS (Amyotrofisk lateral skleros). Dessa specifika muskelfibrer har visat sig inte bara överleva sjukdomens framfart utan även öka i andel för att kompensera när andra muskelfibrer förtvinar.
Denna webbplats använder funktionella cookies som är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera.
