Taher Darreh-Shori vill hitta ett spårämne som kan göra att nervförändringar vid ALS syns i en PET-kameraundersökning. Han är forskare i klinisk geriatrik vid Karolinska Institutet, och ALS-fonden stöttar en av hans delstudier.
Hur är det att arbeta som personlig assistent till någon som har ALS? Vilket stöd kan man behöva för att ta sig an det krävande uppdraget – och stanna till slutet? Det vill Birgitta Jakobsson Larsson, sjuksköterska i neurologi samt lektor och forskare vid Uppsala universitet, ta reda på.
Angelica Nordin är ST-läkare inom klinisk genetik och forskare vid Umeå universitet. Hon leder ett forskningsprojekt som under året erhåller stöd från ALS-fonden (då Ulla-Carin Lindquists stiftelse för ALS-forskning).
Professor Eva Hedlund är specialist på neurodegeneration. Hennes forskargrupp fokuserar på mekanistisk ALS-forskning där man analyserar olika celltyper på djupet för att förstå mekanismer som leder till celldöd.
Anton Tjust är ST-läkare i klinisk neurofysiologi vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala och även associerad till Uppsala Universitet och Umeå Universitet genom sin forskning på ALS. Han leder ett forskningsprojekt som under året erhåller stöd från ALS-fonden (då Ulla-Carin Lindquists stiftelse för ALS-forskning).
Anneli Ozanne är fil. doktor i neurologi och docent i omvårdnad. Hon är kombinationsanställd som lektor vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet (GU) och universitetssjukhusöversjuksköterska vid neurosjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Denna webbplats använder funktionella cookies som är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera.
