Kunskapen om ALS har ökat dramatiskt de senaste femton åren tack vare framsteg inom forskningen. Nu står nya behandlingar för dörren och för första gången testas möjligheten att hindra sjukdomen från att bryta ut hos friska anlagsbärare. Men vägen fram är inte spikrak och viktiga frågor återstår att besvara.
Anneli Ozanne är fil. doktor i neurologi och docent i omvårdnad. Hon är kombinationsanställd som lektor vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet (GU) och universitetssjukhusöversjuksköterska vid neurosjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Karin Forsberg, neurolog och forskare vid Umeå universitet, arbetar både med patienter, men även med preklinisk forskning och i behandlingsstudier. En stor del av hennes forskning har varit fokuserad kring proteinet superoxid dismutas 1 (SOD1). SOD1 är ett viktigt enzym i kroppen som oftast har en förändrad, felaktigt veckad proteinstruktur hos patienter med ALS.
Arvin Behzadi, doktorand och läkare vid Umeå universitet, forskar på biomarkörer som kan användas vid diagnosticering av ALS. Tidig upptäckt av ALS hos patienter är viktigt, bland annat för att kunna sätta in rätt behandling i rätt tid.
Professor Robert A. Harris är expert inom immunoterapi och fokuserar på att utveckla behandlingar för neurodegenerativa sjukdomar som ALS, multipel skleros, Alzheimers och glioblastom.
Caroline Ingre är adjungerad lektor vid Karolinska institutet och leder en forskningsgrupp som forskar om Amyotrofisk lateralskleros (ALS). Deras forskning täcker in många aspekter av sjukdomen.
Denna webbplats använder funktionella cookies som är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera.
