Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att ett visst tecken i hjärnan – som syns vid magnetröntgen – har samband med ALS. Förhoppningen är att denna pusselbit kan bidra till snabbare och mer exakta diagnoser.
Under tre dagar i juni anordnade Karolinska Institutet i Stockholm det årliga ENCALS-mötet, Europas största ALS-konferens som varje år hålls på ett av Europas 77 ALS-center. I år deltog över 800 personer från 34 länder i Europa och Nordamerika.
En nyligen genomförd studie har utforskat den svåra situationen för ungdomar i Sverige som lever tillsammans med en förälder diagnostiserad med amyotrofisk lateralskleros (ALS). Studien, som omfattade intervjuer med ungdomar i åldrarna 8 till 25 år, visar på omfattande utmaningar och känslomässiga påfrestningar som dessa unga individer ställs inför.
Angelica Nordin är ST-läkare inom klinisk genetik och forskare vid Umeå universitet. Hon leder ett forskningsprojekt som under året erhåller stöd från ALS-fonden (då Ulla-Carin Lindquists stiftelse för ALS-forskning).
Professor Eva Hedlund är specialist på neurodegeneration. Hennes forskargrupp fokuserar på mekanistisk ALS-forskning där man analyserar olika celltyper på djupet för att förstå mekanismer som leder till celldöd.
Forskare vid Umeå universitet rapporterar om ett genombrott i ALS-forskningen. Med hjälp av en ny genterapimedicin, tofersen, har sjukdomsförloppet bromsats in hos en patient med en aggressiv form av ALS-sjukdom förorsakad av en mutation i SOD1-genen. Trots en initial överlevnadsprognos på 1,5 – 2 år kan personen fortfarande efter fyra år gå i trappor, resa sig från en stol, äta, tala och leva ett socialt aktivt liv.
Denna webbplats använder funktionella cookies som är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera.
