
Fler drabbas av ALS
ALS fortsätter att öka i Sverige och drygt 400 personer insjuknar varje år, visar en nypublicerad svensk studie. Resultaten pekar på behovet av mer forskning för att bättre förstå sjukdomens orsaker.

ALS fortsätter att öka i Sverige och drygt 400 personer insjuknar varje år, visar en nypublicerad svensk studie. Resultaten pekar på behovet av mer forskning för att bättre förstå sjukdomens orsaker.

Anton Tjust är ST-läkare i klinisk neurofysiologi vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala och även associerad till Uppsala Universitet och Umeå Universitet genom sin forskning på ALS. Han leder ett forskningsprojekt som under året erhåller stöd från ALS-fonden (då Ulla-Carin Lindquists stiftelse för ALS-forskning).

Kunskapen om ALS har ökat dramatiskt de senaste femton åren tack vare framsteg inom forskningen. Nu står nya behandlingar för dörren och för första gången testas möjligheten att hindra sjukdomen från att bryta ut hos friska anlagsbärare. Men vägen fram är inte spikrak och viktiga frågor återstår att besvara.

Anneli Ozanne är fil. doktor i neurologi och docent i omvårdnad. Hon är kombinationsanställd som lektor vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet (GU) och universitetssjukhusöversjuksköterska vid neurosjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Karin Forsberg, neurolog och forskare vid Umeå universitet, arbetar både med patienter, men även med preklinisk forskning och i behandlingsstudier. En stor del av hennes forskning har varit fokuserad kring proteinet superoxid dismutas 1 (SOD1). SOD1 är ett viktigt enzym i kroppen som oftast har en förändrad, felaktigt veckad proteinstruktur hos patienter med ALS.

Arvin Behzadi, doktorand och läkare vid Umeå universitet, forskar på biomarkörer som kan användas vid diagnosticering av ALS. Tidig upptäckt av ALS hos patienter är viktigt, bland annat för att kunna sätta in rätt behandling i rätt tid.
Denna webbplats använder funktionella cookies som är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera.