Lungläkaren Andreas Palm vid Akademiska sjukhuset i Uppsala forskar om ventilatorbehandling vid ALS. Genom att koppla ihop data från nationella register vill han och forskarkollegorna fördjupa kunskapen om behandlingens användning, nytta och variation över landet.
Taher Darreh-Shori vill hitta ett spårämne som kan göra att nervförändringar vid ALS syns i en PET-kameraundersökning. Han är forskare i klinisk geriatrik vid Karolinska Institutet, och ALS-fonden stöttar en av hans delstudier.
ALS-fonden och Fastighetssnabben inleder ett samarbete för att stärka forskningen om ALS. Genom moderbolaget finansierar Fastighetssnabben under tre år ett forskningsprojekt på Karolinska Institutet.
Neurologen och forskaren Caroline Ingre hoppas nu kunna bland annat upptäcka ALS tidigare och förutse patienters överlevnadstid. Det nya projektet hade inte varit möjligt utan en företagsgåva. – Det är en väldigt stor lättnad som genererar mycket mer resultat.
Hur är det att arbeta som personlig assistent till någon som har ALS? Vilket stöd kan man behöva för att ta sig an det krävande uppdraget – och stanna till slutet? Det vill Birgitta Jakobsson Larsson, sjuksköterska i neurologi samt lektor och forskare vid Uppsala universitet, ta reda på.
Efter den lyckade konferensen i Stockholm förra året anordnades European Network to Cure ALS (ENCALS) 2025 i Turin, Italien – Europas största ALS-konferens som varje år hålls vid ett av kontinentens 77 ALS-center. I år slogs deltagarrekord med 960 personer från 60 länder världen över. Deltagarna bestod av en blandning av yngre och etablerade forskare, kliniker och representanter från industrin.
Denna webbplats använder funktionella cookies som är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera.
