Hur är det att arbeta som personlig assistent till någon som har ALS? Vilket stöd kan man behöva för att ta sig an det krävande uppdraget – och stanna till slutet? Det vill Birgitta Jakobsson Larsson, sjuksköterska i neurologi samt lektor och forskare vid Uppsala universitet, ta reda på.
Efter den lyckade konferensen i Stockholm förra året anordnades European Network to Cure ALS (ENCALS) 2025 i Turin, Italien – Europas största ALS-konferens som varje år hålls vid ett av kontinentens 77 ALS-center. I år slogs deltagarrekord med 960 personer från 60 länder världen över. Deltagarna bestod av en blandning av yngre och etablerade forskare, kliniker och representanter från industrin.
2024 blev ett rekordår för ALS-fonden (tidigare Ulla-Carin Lindquists stiftelse för ALS-forskning). Våra givare samlade in 7 miljoner kronor till den livsviktiga ALS-forskningen. Totalt beviljas 6,7 miljoner kronor i anslag till fem lovande forskningsprojekt.
Forskare vid Umeå universitet har tagit fram en ny metod för att mäta enzymet SOD1:s aktivitet i ryggmärgsvätska hos personer som drabbats av den neurologiska sjukdomen ALS. Denna metod kan i framtiden bidra till bättre individuellt anpassad dosering av genterapier, vilket i sin tur kan minska risken för biverkningar vid behandling av patienter med denna form av ALS.
Christoffer och Hans Rosén har sedan 2014 bedrivit ett forskningsprojekt som syftar till bättre förstå markörer som kan beskriva och mäta hjärnskada vid ALS.
Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att ett visst tecken i hjärnan – som syns vid magnetröntgen – har samband med ALS. Förhoppningen är att denna pusselbit kan bidra till snabbare och mer exakta diagnoser.
Denna webbplats använder funktionella cookies som är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera.
