Forskare vid Umeå universitet har tagit fram en ny metod för att mäta enzymet SOD1:s aktivitet i ryggmärgsvätska hos personer som drabbats av den neurologiska sjukdomen ALS. Denna metod kan i framtiden bidra till bättre individuellt anpassad dosering av genterapier, vilket i sin tur kan minska risken för biverkningar vid behandling av patienter med denna form av ALS.
Christoffer och Hans Rosén har sedan 2014 bedrivit ett forskningsprojekt som syftar till bättre förstå markörer som kan beskriva och mäta hjärnskada vid ALS.
Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att ett visst tecken i hjärnan – som syns vid magnetröntgen – har samband med ALS. Förhoppningen är att denna pusselbit kan bidra till snabbare och mer exakta diagnoser.
Under tre dagar i juni anordnade Karolinska Institutet i Stockholm det årliga ENCALS-mötet, Europas största ALS-konferens som varje år hålls på ett av Europas 77 ALS-center. I år deltog över 800 personer från 34 länder i Europa och Nordamerika.
En nyligen genomförd studie har utforskat den svåra situationen för ungdomar i Sverige som lever tillsammans med en förälder diagnostiserad med amyotrofisk lateralskleros (ALS). Studien, som omfattade intervjuer med ungdomar i åldrarna 8 till 25 år, visar på omfattande utmaningar och känslomässiga påfrestningar som dessa unga individer ställs inför.
Angelica Nordin är ST-läkare inom klinisk genetik och forskare vid Umeå universitet. Hon leder ett forskningsprojekt som under året erhåller stöd från ALS-fonden (då Ulla-Carin Lindquists stiftelse för ALS-forskning).
Denna webbplats använder funktionella cookies som är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera.
