Neurologen och forskaren Caroline Ingre hoppas nu kunna bland annat upptäcka ALS tidigare och förutse patienters överlevnadstid. Det nya projektet hade inte varit möjligt utan en företagsgåva. – Det är en väldigt stor lättnad som genererar mycket mer resultat.
Emmelie Wallmark och Lisa Svensson har sett två av sina syskon gå bort i en ovanligt aggressiv form av ärftlig ALS. Det är hälften av syskonskaran. Lisa och Emmelie vet inte om de kommer förlora fler närstående på samma sätt. – Jag ska leva mitt liv till fullo. Det är jag skyldig både Hanna och Jim, säger Emmelie.
Hur är det att arbeta som personlig assistent till någon som har ALS? Vilket stöd kan man behöva för att ta sig an det krävande uppdraget – och stanna till slutet? Det vill Birgitta Jakobsson Larsson, sjuksköterska i neurologi samt lektor och forskare vid Uppsala universitet, ta reda på.
68-åriga Monica Dorado såg sin son, Jimi somna in framför sina ögon. Ändå går det inte att acceptera och förstå att han faktiskt är borta. – Jag har inte förstått det än, säger hon.
Svensk-tyska forskare har för första gången lyckats identifiera genetiska förändringar som kan förklara varför sporadisk ALS uppstår. Upptäckten kan på sikt leda till nya behandlingsmöjligheter för patienter som tidigare saknat hopp om riktad terapi.
Nedanstående text är skriven av forskargruppen vid Umeå universitet. Den årliga internationella ALS-konferensen som arrangeras av Motor Neuron Disease Association, för både patienter, sjukvårdspersonal och forskare, har hållits i San Diego, Kalifornien 4-7 december 2025. Delar av vår forskargrupp från Umeå deltog och det var även en bra uppslutning från övriga nordiska länder, med både patientdeltagande och forskare från Island och Norge samt föreläsare från Danmark. Efter en dygnslång flygresa från Norrland till södra Kalifornien möttes vi av en stark decembersol och en konferensanläggning vackert belägen vid Stilla havet.
Denna webbplats använder funktionella cookies som är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera.
