En ny studie publicerad i Journal of Neurology i februari 2026 visar uppmuntrande resultat för patienter med ärftlig ALS orsakad av en mutation i SOD1-genen. Samtliga fyra patienter som behandlades med tofersen stabiliserades, och tre av dem förbättrades.
Lungläkaren Andreas Palm vid Akademiska sjukhuset i Uppsala forskar om ventilatorbehandling vid ALS. Genom att koppla ihop data från nationella register vill han och forskarkollegorna fördjupa kunskapen om behandlingens användning, nytta och variation över landet.
Taher Darreh-Shori vill hitta ett spårämne som kan göra att nervförändringar vid ALS syns i en PET-kameraundersökning. Han är forskare i klinisk geriatrik vid Karolinska Institutet, och ALS-fonden stöttar en av hans delstudier.
ALS-fonden och Fastighetssnabben inleder ett samarbete för att stärka forskningen om ALS. Genom moderbolaget finansierar Fastighetssnabben under tre år ett forskningsprojekt på Karolinska Institutet.
Neurologen och forskaren Caroline Ingre hoppas nu kunna bland annat upptäcka ALS tidigare och förutse patienters överlevnadstid. Det nya projektet hade inte varit möjligt utan en företagsgåva. – Det är en väldigt stor lättnad som genererar mycket mer resultat.
Emmelie Wallmark och Lisa Svensson har sett två av sina syskon gå bort i en ovanligt aggressiv form av ärftlig ALS. Det är hälften av syskonskaran. Lisa och Emmelie vet inte om de kommer förlora fler närstående på samma sätt. – Jag ska leva mitt liv till fullo. Det är jag skyldig både Hanna och Jim, säger Emmelie.
Denna webbplats använder funktionella cookies som är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera.
